Den 21 augusti närmar sig.
Jonna Liljendahl som spelade filmMadicken på 70-talet, men även andra Jonnor, firar den 21 augusti sin namnsdag.
Det här året infaller den 21 augusti på en söndag, vilket betyder att den 21 augusti är en kristen helg, nämligen trettonde söndagen efter trefaldighet, och vi påminns om ”Den gyllene regeln” ännu en gång, i fall det skulle finnas någon som inte har dess budskap intatuerat på ögonlockens insidor: ”gör mot andra som du själv vill bli behandlad” och ”gör inte mot andra som du själv inte vill bli behandlad”.
Den 21 augusti 1939 befann sig farbror Hitler i sitt örnnäste Kehlsteinhaus ovanpå byn Berchtesgaden och njöt av utsikten, när hans megalomaniska drömmerier pausades av ett personligt telegram från en annan farbror med Gudliknande ambitioner, Stalin, en man av stål. Den georgiske Stålmannen kablade två för världsutvecklingen avgörande förslag till sin Teutoniska tvilling: att Nazityskland och Kommunistsovjet upprättar en nonagreppspakt – numera känd som Molotov–Ribbentrop-pakten, undertecknad i ilfart i Moskva två dagar senare – och att de fredsälskande länderna Sovjet och Tyskland, kommer att stycka och dela det självständiga Polen mellan sig.
Trots att Tyskland redan tidigare hade undertecknat en icke-angreppspakt med Polen, var Hitler ändå på det samarbetsvilliga humöret och accepterade Stalins finfina förslag, och 10 dagar senare angrep han Polen och andra världskriget var ett tragiskt faktum.
För miljoner tjeckoslovaker betyder den 21 augusti också en historisk dag. Det är datumet då Warszawapaktens snorsoldater ockuperade Tjeckoslovakien för att befria dess folk från det osunda levende som kapitalismen tvingade även på mindre bemedlat folk. Det hände år 1968 och världen, eller åtminstone en del av den var räddad.
Men den beväpnade socialismens seger var inte långvarig, eftersom kapitalismen som kan vara lömsk som cancer, återkom utan varning, och i slutet av året 1989 var den tjeckoslovakiska socialismen flyttad till historiens skräckkabinett tillsammans med statyer på socialismens tyranniska folkledare.
”Utbrytarkungens knep” är titel på en bok som beskriver vad som utspelade sig i Tjeckoslovakien under ”Pragvåren” ända fram till slutet av augusti 1968 i Tjeckoslovakien, samt ett antal människoöden som efter invasionen hade lyckan att bli upptagna i den svenska gemenskapen.
”Utbrytarkungens knep” kom ut år 2008 för första gången. Carl Bild pratade om den, den diskuterades i radio och TV och tidningar gjorde sitt bästa för att berätta om dess existens.
Bibliotekstjänstens omdöme bidrog också till att även den senaste tryckningen är slutsåld: ”Boken inleds med ett mycket långt förord av en av redaktörerna, ett förord som stundom bjuder på en hejdlöst rolig läsning och som innehåller både ros och kritik av Sverige som mottagare av invandrare. Boken är mycket trevligt skriven, med många roande exempel på de kulturkrockar som mötte slovaker och tjecker som kom till Sverige 1968 som flyktingar efter Pragvårens krossande…”.
Lars-Göran Söderberg skrev i Tidningen kulturen: ”… Förutom redaktör Oravskys egen berättelse, intar hans långa och informativa förord en särställning i den stundtals omtumlande och starkt tankeväckande jämförelsen mellan Tjeckoslovakien och Sverige.
Han skärskådar skillnader och hittar beröringspunkter, som omväxlande leder till känslor av samhörighet såväl som till självkritik. Texten blir en källa att ösa ur som berikar läsaren på flera plan och formar en bakgrund till de följande vittnesbörden, som i sin tur bidrar till att ytterligare en dimension av framställningen blir synlig - gränser existerar aldrig som en egen entitet, det är människan själv som skapar dem! Oavsett allt annat känns det till sist viktigt att poängtera närheten till berättarna, det är som vore de gamla vänner som berättar sin historia över ett glas gott tjeckiskt öl, utan baktankar, utan rädsla. Jag har lärt känna människor, vars mod och civilkurage är svårt att inte låta sig imponeras av.
Han skärskådar skillnader och hittar beröringspunkter, som omväxlande leder till känslor av samhörighet såväl som till självkritik. Texten blir en källa att ösa ur som berikar läsaren på flera plan och formar en bakgrund till de följande vittnesbörden, som i sin tur bidrar till att ytterligare en dimension av framställningen blir synlig - gränser existerar aldrig som en egen entitet, det är människan själv som skapar dem! Oavsett allt annat känns det till sist viktigt att poängtera närheten till berättarna, det är som vore de gamla vänner som berättar sin historia över ett glas gott tjeckiskt öl, utan baktankar, utan rädsla. Jag har lärt känna människor, vars mod och civilkurage är svårt att inte låta sig imponeras av.
Kort sagt, jag har fått nya bekantskaper.”
Den alltid alerte förläggaren på Posiphone förlag har lagom till den 21 augusti det här året gett ut ”Utbrytarkungens knep” ännu en gång, den här gången som e-bok. Det är otvivelaktigt, att alla som införskaffar sig denna utgåva av ”Utbrytarkungens knep”, kommer att tacka honom för denna kulturhistoriska gärning i form av en underhållande och passions- och kunskapsfyllda bok. Boken finns också som interaktiv app för iPad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar