Vladimir Oravskys Julkalender 12 december: Det luktar Pitom
Häromdagen ombads jag att hålla
ett föredrag om yttrandefriheten och därtill relaterade ämnen. Jag och min universitetsvärd,
som skulle framföra några introducerande ord, klev in i den välfyllda föreläsningssalen,
och det första hon sa var en uppmaning att öppna fönster, med hänvisning till
att det luktade pyton där.
En av deltagarna anmärkte att
man höll på att gräva nedanför fönstren…
Livet inte så sällan härmar
konsten tänkte jag, när jag i stunden drogs till minnes en scen från filmen A
Beautiful Mind, där den
blivande nobelpristagaren John Nash skulle hålla en föreläsning, och en av
studenterna undrade ”Can we open up the window, Professor? It's hot in here.” Nash replikerade: “Your comfort
comes second to my ability to hear my own voice.” Den uppstådda,
något obekväma stämningen flög sin kos, när Nash blivande hustru Alicia, öppnade
fönstret och bad arbetarna nedanför att ta en paus.
Det är en underbar scen, i
vilken hela filmen på ett emblematiskt vis både förutses och summeras. Inte
undra på att filmens manusförfattare Akiva Goldsman,
belönades med en Oscar.
Någon, som troligen ville rädda
stämningen inför mitt föredrag, undrade varför man säger att något luktar pyton,
när det är uppenbart att pyton inte alls luktar illa?
Det kom tre, fyra förklaringar
på detta, alla i all hast framgooglade på plats och stället. Ett av svaren kom
från en sida som kallar sig ”Svar på allt!”, som administreras av Merinfo.se.
Det lyder: ”Bakgrunden till talesättet ’det luktar pyton’ sägs vara att
pytonormar ofta blir överkörda av bilar i Afrika. Sedan ligger de kvar på vägen
och förmultnar och då börjar de lukta illa…”
Svaret påminde mig om de politikersvar som också mer ofta än sällan uppenbarligen
är undantagna verklighetens fakta.
Det räcker att tänka en smula, för att komma fram till att frasen ”det
luktar pyton” inte kan komma som en reflektion över överkörda pytonormar,
eftersom den första bilen med förbränningsmotor konstruerades i mitten av 1800-talet,
och den dessutom inte trafikerade Afrikas, på den tiden mycket begränsade
vägnät. Dessutom rullade dåtidens bilar så pass långsamt att även en mycket
mätt och trött pytonorm skulle lätt undkomma den.
Talesättet har sitt ursprung åtminstone 3250 år tidigare, det vill säga
det uppstod någon gång under Ramses II:s tid. I Andra Moseboken – vars slutliga
sammanställning var klar under 500-talet f.Kr. – kan man i kapitel 1, läsa: ”… Då fick Egypten en ny
kung, en som ingenting visste om Josef. Han sade till sitt folk: ’Israeliterna
har blivit för många och för starka för oss. Nu måste vi handla klokt, annars
blir de ännu flera. Och blir det krig kan de förena sig med våra fiender och
kämpa mot oss och sedan ge sig av härifrån.’ Därför satte man fogdar över dem
för att kuva dem med hårt arbete. Och de byggde städerna Pitom och Ramses, där
farao hade sina förråd…”
Israeliterna i Pitom var utstuderat tyranniserade, och för att genomföra
Pitoms många mastodontbyggen i den rådande solhettan, som inte så sällan låg
över 40 grader Celsius, slogs de, sparkades och piskades, tills de stupade.
Ofta fick de ligga där de föll på den blod- och svettdränkta, febriga marken, utan
att någon fick lov att begrava dem.
Stanken i Pitom var således enorm, något som det finns historiska vittnesbörd
om. Även i populärkulturen nämnes detta. I böcker och filmer. Exempelvis i
filmen Exodus: Gods and Kings, där det utspelar sig följande dialog mellan Ramses
ställföreträdare i Pitom, egyptiern Hegep, och hebrén Moses:
“Welcome to Pithom. You get used to the smell.”
“The viceroy seems to be enjoying a good share of his resources.”
“This isn't a job everyone wants to do, my Lord. A certain degree of
comfort is necessary to keep up his spirits. You know what the problem is?
People live too long these days. Every year, the death rate lags further behind
the birth rate. And these people... They reproduce like it's a sport.”
“This is the problem? A growing work force?”
“No, of course not. It's good for production. Of course it is, but only
to a point. When that population wants you dead... Yes, it's a problem. So,
either I'm given more troops to maintain order... Or I start thinning out the
herd.”
“You start slaughtering people for no reason other than this precarious
theory... You will provoke the very thing you say you wish to avoid.”
Förskjutningar av ordens betydelse i
det svenska språket, liksom i alla andra språk, är otaliga. Algoritm, för att
ta ett exempel, är en förvanskning av matematikern och astronomen (Muhammad ibn
Musa) al-Khwarizmis namn. Det är med ordet “mayday” som ett flygplan eller fartyg
anropar på hjälp. Det franska ordet “m'aidez” betyder ”hjälp mig” och uttalas,
ungefär, mayday. Den biografiska filmen Infinitely Polar Bear fick sitt namn av att filmens manusförfattare
och regissör, uppfattade namnet på sin fars bipolaritet som så. Att vi säger ”att lägga rabarber på något”, när vi
egentligen menar ”lägga embargo på något”, kan tjäna som ytterligare ett belägg
på denna språkliga förvanskning. ”Blötdjur
(Mollusca) är en djurstam med idag omkring 40 000 levande arter på jorden”,
skriver Wikipedia. Det som Wikipedia inte nämner är att det bara är på svenska
som namnet denna djurstam associeras till – ”blöt” och ”blöta”, möjligen
”vekhet” – på andra språk är det inte så. Jag antar att detta är ett resultat
av felaktig översättning från danska eller norska. På danska heter dessa djur ”
bløddyr”, det vill säga ”mjuka”. På tyska heter de ”Weichtiere“, vilket betyder
”mjuka djur“. På ungerska kallas de ”puhatestűek”, alltså ”mjuka”, på tjeckiska säger man ”měkkýši“, alltså ”mjuka”,
på norska ”bløtdyr“, på ryska ”мягкоте́лые”
(”mjagkotelje”) och på
slovakiska ”mäkkýše“. Samtliga
dessa namn knyter till ordet ”mjuk“ och inte ”blöt”.
”Fia med knuff” bör egentligen
heta ”Fiat med knuff, då ”fiat” betyder ”må gå” och passar således det
italienska bilmärket Fiat lika bra som namnet Volvo, det vill säga ”jag
rullar”, passar det numera kinesiska bilmärket.
Jungfru Marie bebådelsedag kallas även
Vårfrudagen och firas den 25 mars. Samma dag som Våffeldagen. Detta som ett
resultat av att vårfrudagen, troligen med flyt missbenämndes som våffeldagen.
Tussilagobladen användes för att
göra en dekokt mot hosta och hästhov är ett utökad anagram av hosthäva.
Efter avregleringen av SJ:s monopol år 2006 fick Sverige även ett
tågbolag som heter ”Snälltåget”.
Snälltåget är naturligtvis inget
tåg som är snällare än andra tåg, utan namnet är en förvrängning, försvenskning
och uppmjukning av tyska ”Schnellzug”, vilket betyder att det rör sig om en
”snabbtåg”, som inte stannar vid varje station tåget passerar.
Det luktar således inte pyton i
Pitom eller några andra ställen, utan det luktar Pitom.
Både på grund av den vidrigt
luktande döden i Pitom, och den stinkande härskarideologin som praktiserades
där.